De mesta verkar de nog förstå, de har lärt sej koppla vissa ord med vissa saker, dock måste jag nästan säga att sheltien verkar förstå mera än cockern när det kommer till tal =)

Jo vissa saker som "vill du ha mat", "ska vi gå ut".

Absolut, han verkar förstå precis när det är hans tur att bada, även om jag inte förbereder något mer annorlunda än när jag själv ska duscha (i människoögon sett då, han ser säkert en STOR skillnad). Sen vet han att han inte får hoppas upp i sängen när jag säger "nej" precis när vi kommit innanför dörren :)

Mina föräldrar hade en labb som var ännu värre, henne var man tvungen att bokstavera G-O-D-I-S inför och så fort man sa "ut" stod hon i givakt i hallen. Vilket såklart ledde till en del tråkiga missförstånd med sänkt huvud när man stängde dörren… 

jo, nåra saker som "vill du ha mat?", "vi går ut", "här får du godis/vill du ha godis", "ska vi leka?" :)

Säger jag -Var är bollen? då springer han och hämtar sin favorit boll… och även om man nämner ordet ut, eller att man säger att det kommer någon, så fattar han vad man menar.

sen tror jag att mycket beror på tonfallet…

Danny förstår väldigt mycket av vad jag säger. =P

En liten kul sak som hände här hemma häromdagen var att jag satt vid datorn och Bella låg bredvid. Hon suckade tungt och blängde på mig eftersom hon tycker det är så tråkigt när matte sitter vid den där mackapären

Jag tittade då ner på henne och sa att jag strax var klar och att hon kunde hoppa upp och lägga sig i fotöljen så länge.

Hon suckade igen och reste sig och hoppade upp i stolen. Jag blev ganska paff, det kändes som hon förstod precis vad jag sa. Men jag inser ju att det lika gärna kan ha varit lyckoträff.