Skvallerträning vill jag tipsa om, funkar i längden också och inte bara tillfälligt! Du kan googla på det också så får du mer att läsa!

Jag känner igen mig helt i det du skriver. När Bella var ung ( läs till ungefär 6 års ålder) så skällde hon på allt och alla. Mötte vi en hund eller människa skulle de skällas både i tid och otid.

Det gick så långt att jag drog mig för att gå ut och gå med henne på ställen där jag visste jag skulle träffa på andra människor eller hundar.

Till slut fick jag nog och tänkte att nej, nu banne mig får hon lära sig att träffa folk och djur utan att skälla så vi började med skvallerträning. Detta har funkat kanon för oss.

Visst kan hon fortfarande skälla lite då och då. Men inte alls som innan. Nu kan vi möta en hund utan att hon gapar så hela stan hör de. Sen tror jag att hon kände av att jag spände mig i mötena eftersom jag kom ihåg att nu kommer hon att skälla igen för full hals. Det blev lite av en ond cirkel. Jag blev spänd och hon skällde av att hon kände min nervositet.

Jag hoppas du snart får rätt på skällandet, för precis som du skiver så tar det massor av energi av en själv när man hela tiden går och väntar på att dom ska börja skälla.

Tack för tipsen! Jag läste lite om skvallerträning och har väl innan tyckt att det verkar lite komplicerat att lära själv, men med clicker och vilja så varför inte :)

#2 som du säger så undviker man ju vissa situationer för det blir jobbigt. Dessutom hör man så olika överallt, att man inte ska utsätta hunden för det otäcka, men hur ska man annars träna. Och jag tror absolut att det blir som en ond cirkel. Som att jag väntar på skällandet, han känner att jag garderar mig och blir osäker själv i situationen och så bekräftas beteendet än en gång.

Enzo är ju 3 år nu i maj och jag hoppas att det är någon sorts trotsålder. Han är ju otroligt alert och pigg på omgivningen och väldigt bra på ögonkontakt.

Man behöver ju inte använda klicker, om du nu inte redan gör det vill säga :) Se till att ha långa avstånd i början bara, kanske du kan få hjälp av någon så ni kan ordna situationer i början? :)

#4 Ja, jag får helt enkelt sätta in sambon i ämnet och börja träna i helgen!

Jo förresten, en sak. Testade på lite igår på promenaden och jag har svårt att tajma in belöningen. Han får syn på nånting och blir uppmärksam och då berömde jag. Då tittade han ju på mig och fick Godis. Han var faktiskt lugnare mot andra hundar och bjäfsade bara lite bittert 🙂. Det hade varit så underbart om han kunde hälsa på andra hundar och tycka om det!

Man behöver ju inte hälsa på och tycka om alla hundar! ;) Men man behöver heller inte skälla på dom så börja du med att få hunden att inte skälla, så får du se hur det går sen! :)

Bella har aldrig lärt sig att hälsa på eller tycka om andra hundar. Hon gillar helt enkelt inte hundar något vidare 😉men jag är nöjd så länge hon inte skäller ut dom efter noter.

Jag måste säga att det verkar som om det hänger mer på min attityd, sen jag skrev här och hörde att ni har liknande "problem", så har jag nog slappnat av lite, för nu har han i helgen gått förbi två goldens (och just goldens brukar bli utskällda så det står härliga till), och den ena gången tittade han på den men inte ett ljud. Den andra gången blev han till sig, men då skällde istället den andra hunden och Enzo bjäfsade men satte sig sen på mitt kommando och var tyst. 

I morse gick det förbi två stora vovvar, men ingenting. Sen mötte vi en liten King Charles som skällde först och då gick han lös som vanligt. Men jag är supernöjd efter helgen och tror att vi är på rätt väg (igen)! 😃

Vad skönt att höra, hoppas det fortsätter så! :D

Låter som ni är på rätt väg 👍 ofta räcker det med att man vet att man inte är ensam om problemen för att det ska "lossna". Jag åtminstone kände mig misslyckad som cockerägare när jag inte kunde få henne att sluta skälla.

Särskilt eftersom jag hade haft en blandras med schäfer/border collie/berner sennen innan som var superlydig.

Ja, och som ni säger, att ta små steg och inse att man kanske inte behöver tycka om andra hundar och hälsa på alla utan det är skönt att bara slippa skäll och en stressad hund. 

Är också van vid labrador, som älskade allt och alla. Där ser man verkligen skillnad på raser :)